Appar, konfliktmineraler och den teknologiska hegemonin

Missa inte att nu finns Platsbanken som app i mobilen!
http://www.arbetsformedlingen.se/4.1fbbb864136729570f58000632.html

Den teknologiska hegemonin
En kan idag höra att det inte finns några fattiga i Sverige för att “kidsen i förorten har pekskärmsmobiler”. Förr har ens tillgång till och kunskap om teknologi haft ett starkare samband med ens ekonomiska välstånd, när jag gick i grundskolan var det inte alla som hade tillgång till tevespel, datorer eller mobiltelefoner. För mig som växt upp med en dator var det inte tillåtet att lämna in datorskrivna skoluppgifter ända upp i tonåren, iallafall vissa lärare hade den tveksamma inställningen. Men från att ha varit lite av lyxvaror, leksaker för de som haft råd, så har användandet och beroendet av våra apparater blivit samhällsnorm.

Att ha Platsbanken som app till mobilen är tur nog hittills inte ett krav på den som är arbetssökande, att de utvecklat appen är snarare ett tecken på att de är påverkade av en samhällelig tendens. AF känner det är viktigt att vara moderna och vill visa att deras institution minsann är med i svängarna. Den här typen av tekniska finesser och tjänster blir allt vanligare och myndigheter och företag, stora som små, spenderar tid och pengar för att tillhandahålla dem. Som konsument kan en använda sin pekskärmstelefon och scanna QR-koder för att få tillgång till smarta erbjudanden eller annan typ av information. Idag känns det kanske mest som lyxvaror eller leksaker för de som springer runt och statusuppdaterar eller betalar för sina parkeringsplatser med sina telefoner, men det utbredda användandet leder till skapandet av en teknologisk hegemoni. Att inte ha tillgång till tekniken blir socialt stigmatiserande när den blir norm för kommunikation och tillgång till information, kultur etc.

Det skulle va möjligt att förklara att kidsen i förorten har råd med sina telefoner för att de måste. Dock så har hela ekonomin kring hemelektroniken genomgått ett antal förvandlingar för att göra det möjligt för vem som helst att ha råd med den. Elektroniken har blivit billigare och det är vanligt att vi köper den på avbetalning och kombinerat med olika abonnemang, men utöver pengarna vi betalar för våran teknologi så är användandet av den en värdeskapande process i sig. Baserat på beteendet en användare har i etern så kan företagen generera direktreklam som är anpassat efter vad personen kan tänkas gilla. Information om hur vi nätverkar med varandra, vilka tjänster vi använder oss av, vilka hobbies vi har, vilka varor vi söker efter och vilken kultur vi tar del av köper företagen för att utveckla varor för nya kundgrupper.

Snabbare, billigare, bättre, men till vilket pris?
En annan del i denna teknologiska hegemonin är att vi ständigt måste uppgradera våra apparater. Hur länge tror du att en medelperson har kvar samma telefon eller laptop? Företagen säger att den förväntade snitthållbarheten för en mobiltelefon är fem år, men hur vanligt är det att vi fortsätter använda samma mobil så länge?

Inom industridesignen finns det nåt som kallas planerat åldrande (planned obsolescence), fenomenet uppstod i och med konsumtionssamhället och innebär att det i utvecklingen av en produkt ses till att produkten bara håller en viss tid, så att konsumenten efter ett eller ett par år måste kassera och byta ut produkten. Det finns exempel på hur företag byggt in en funktion som gjort att en skrivare bara kunde skriva ut ett visst antal tusen papper innan den la av av sig själv, men det vanligaste sättet att göra oss beroende av att konsumera igen är att utveckla produkter som med tiden blir omoderna och/eller inte fungerar med nyare tjänster.

Mineralerna och metallerna som används för att tillverka våra mobiler och datorer kommer bl.a. från gruvor i konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa och elektronikföretag finansierar krig för att säkra deras tillgångar till dessa. FoxConn är ett företag som producerar hårdvara åt andra företag, bl.a. Apple och Acer. De har problem med att deras anställda inte vill leva längre, nio tog livet av sig 2010, fler självmord har tillkommit sen dess och i år hotade tre hundra anställda att ta livet av sig i en konflikt om arbetsförhållandena.

Inflytande genom konsumentmakt blir svårt när alla företag är lika goda kålsupare allihop och det blir svårare och svårare att välja bort att vara uppkopplad.

Går det att fly tekniken?
Limor “Ladyada” Fried är ett stort namn inom DIY-scenen för elektronik och har utvecklat många manicker för entusiaster att bygga ihop och laborera med. Under sin period på MIT University gjorde hon ett arbete kring att slippa ofrivilligt interagerande med “störande teknologier”.

“In contemporary Western society, electronic devices are becoming so prevalent that many people find themselves surrounded by technologies they find frustrating or annoying. The electronics industry has little incentive to address this complaint; I designed two counter-technologies to help people defend their personal space from unwanted electronic intrusion. Both devices were designed and prototyped with reference to the culture-jamming “Design Noir” philosophy. The first is a pair of glasses that darken whenever a television is in view. The second is low-power RF jammer capable of preventing cell phones or similarly intrusive wireless devices from operating within a user’s personal space. By building functional prototypes that reflect equal consideration of technical and social issues, I identify three attributes of Noir products: Personal empowerment, participation in a critical discourse, and subversion.”

Tyvärr blev hennes arbete inte riktigt som det var tänkt, då en liten låda som var tänkt att störa ut mobiltelefoner misstogs av skolpersonalen för att vara en bomb. Synd, för tanken om att försöka undvika tekniken är väldigt intressant och jag antar att tendensen är att förväntningarna och därtill kraven på vilket teknologiskt kapital vi måste ha tillgång till kommer att höjas. Sen ska vi inte glömma att telefonen och de andra apparaterna som är anslutna till internet kan användas till att kontrollera och disciplinera oss, för att de kan hålla de som vill åt informationen uppdaterade om var vi befinner oss, vad vi intresserar oss för och vilka vi kommunicerar med. Kanske är vi snart där då vi måste ha en smartphone för att kunna resa med kollektivtrafiken eller för att vara anställningsbara.

Läs mer:
… om planerat åldrande här (DDR & glödlamporna!): http://sv.wikipedia.org/wiki/Planerat_%C3%A5ldrande
… om den mörka världen som gömmer sig i våran elektronik här: http://rattviselektronik.wordpress.com/
… om Ladyadas forskningsprojekt här: http://www.ladyada.net/pub/research.html

1 comment
  1. Intressant. Jag känner mig ofta bakåtsträvande när jag ställer mig skeptisk till elektronik, och att smartphones accepteras utan invändningar från ens omgivning. Men det är ju lätt för mig att vara skeptisk till det eftersom jag inte riktigt intresserar mig för elektronik heller. Eller nya grejer på det sättet. Så det jag ser är ju nackdelarna med det, och inte fördelarna.

    Jag tänker ju mycket på skolan just nu, och hur ungdomarna där har smartphones allihopa som de sitter och pillar på hela lektionerna. Och det är inte underligt, självklart kollar de hellre på ett sms från klasskompisen eller allt nytt som händer på smejsbook EXAKT hela tiden, än att lyssna på läraren som pratar om, jämförelsevis, hyfsat oaktuella saker. I dessa fall, då tekniken inte ännu hunnit involveras i skolundervisningen, borde det finnas möjligheter att stänga av möjligheten till internet inom fyra väggar, i det specifika klassrummet. Ungdomarna, så som jag ser det, snuvas ofta på sin möjlighet till koncentration. Det betyder ju inte att alla kunde koncentrera sig innan internet på mobiler fanns, men att det är ytterligare ett hinder, och ett ganska stort sådant. Med tanke på smejsbooks inverkan och plats i ens liv. Intressant hur som helst. Skulle gärna ta upp den här diskussionen inom skolan och inom pedagogikdiskussionerna.

    Heavy

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: